DET SA KLICK....

Hästfoto

En vecka innan vi åkte till Lofsdalen så fick jag en förfrågan om jag ville fota min kusins barnbarn och hennes häst. Det lät ju kul så det ställde jag gärna upp på. Men tiden var knapp då och jag ville även få tillbaka datorn först innan vi skulle ha vår fotosession. Men vi rekade lite var vi kunde hålla till. Bestämde oss för att vara hemma hos brorsans grabb, där finns ju både stall och åkrar men det var den lilla sjön där nedanför som vi också hade i tankarna. Hon ville gärna bli fotad på hästen i vatten.

I måndagskväll gjorde vi slag i saken. Dom var verkligen fina tillsammans men tyvärr så var det ju väldigt varmt så den lilla stranden var upptagen av ett par som badade. Men jag tror dom blev nöjda ändå. Sune som hästen kallas blev nog också rätt trött efter att få utföra en hel del som han inte är van vid. Vi får satsa på vattenfoto i höst när badsäsongen är över.

Det blev många bilder så jag väljer ut ett gäng här.

Även om han blev trött så ser han ju ut att ha kul :-) 

// Ing-Marie

Lofsdalen - Flatruet

Efter X antal veckor så fick jag äntligen tillbaka min dator, och hittills har den fungerat.

Den 7:e Juni åkte jag med mina kompisar till Lofsdalen till deras stuga där. När vi närmade oss så regnade det rätt bra, då får vi se något en bit bort på vägen, en älg med sina två små älgkalvar som bara kan ha varit max ett par dagar. Men ingen kamera beredd tyvärr, ibland får man nöja sig med det som fastnar på näthinnan.

  Största syftet med resan var ett besök vid Flatruet, främst för att försöka få syn på blåhaken. Vädret såg ut att bli bra redan dagen efter att vi anlänt så vi gjorde en dagstur då. Helst hade man ju velat sova över så man får uppleva både kvälls och morgonljus. Men med tanke på hur det är i år med detta virus så kände vi att det inte var läge att sova på något vandrarhem denna gång. 

En dalripa blev fångad på bild på vägen upp.

Det var mer snö kvar än vad vi hade förväntat oss, riktigt kallt så det var mössa och vantar som gällde.

Fjällripa, ni ser den väl ? 

Och här drog den.

Lappsparv

Ängspiplärka....tror jag.

Vi fick spana länge innan vi äntligen fick syn på blåhaken, men det blev bara några långskott, men bättre än inget. Önskan är ju att få en riktigt fin närbild på den, men man måste ju ha något att sträva efter ett annat år också.

När det började bli som mysigast med ljuset kände vi att det var dags att återvända till stugan, det tar sina två timmar att åka de 10 milen. Två älgar varav en väldigt nära vägen såg vi på vägen hem.

Utanför stugan så väsnades korsnäbbarna hela dagar.

En tur upp mot Hovärken måste man ju också göra även om man inte går ända upp till toppen.

På väg ner så satt en lavskrika mitt på stigen, så kul att få se den på ett annat ställe än vårt "inmatade" ställe vid Kittan.

På vägen hem så stannade vi för att ta några bilder på spår efter Hälsingebranden 2018, här i Kårböletrakten. 

Tuvullen frodades väldigt vackert mellan de brända stammarna.

Ha de gott !

  // Ing-Marie

Datorstrul

Har haft datorstrul en längre tid. Efter många svängar så är den på väg hem inom kort hoppas jag. Det blev många besök hos duktiga firmor här hemma men det slutade med att jag var tvungen att skicka iväg den till HP´s verkstad. Verkar vara transporterna som tar längst tid. Det tog 9 dagar från att jag fick fraktsedeln på mail, innan leveransen av emballage som jag skulle skicka den i kom. Fick meddelande i onsdags 10/6 att datorn var klar. Hur många resdagar den behöver på sig för att komma hem återstår att se.

Så nu är jag sugen på att se vad som finns på minneskortet då jag varit till Lofsdalen med bl.a ett besök på Flatruet förra veckan. 

Men samtidigt har det varit skönt på sätt och vis, det blir ju lätt att man sätter sig vid datorn och fixar med det ena och det andra när tillfälle ges. Nu har jag klarat av ett par böcker som väntat på att bli lästa och det har ju varit varit perfekt "hammockväder" dom senaste dagarna så jag skall  väl inte klaga.

Bara för att lägga in en bild så får det bli en mobilbild, fotat från kompisarnas stuga i Lofsdalen.

// Ing-Marie

Det blev en morgontur i dag

Det har varit dåligt med tidiga morgonturer, men i morse var det dags. Nu var det ju inte så där hiskeligt tidigt, men fick några fina timmar,  visste att vädret skulle slå om vid tio-tiden. Jag kom väl iväg runt 5.30 ( lite senare än vad jag hade tänkt ) . 

Ett rådjur som har förståndet att behålla en del av vinterpälsen, just här visade termometern på -2 så värmen är inte kommen ännu.

En ormvråk satt vid vägkanten och kanske drömde den om sorkar. Den satt kvar fast jag stannade bilen och hade ner rutan. Rätt häftigt att få se den på så nära håll. Men fattar inte varför jag inte fick någon bra skärpa på bilderna, blev kanske lite darrig, men den ena blev väl ändå rätt skaplig.

När den drog iväg till en buske så passade det inte kråkan så det blev lite bråk där.

Sjön var vindstilla för en gångs skull. Svanarna trumpetade i morgonljuset.

Gässen hade fått smått. Dom såg ut att njuta lika mycket som jag av den vackra morgonen.

Det går rätt sakta med grönskan, en fördel med kylan. Nu hinner man med att se hur det spricker ut. Fru flugsnappare sitter på grenen.

Molnen började dra ihop sig så jag drog mig hemåt. Då får jag se en ryttlande falk över åkrarna. Strax efter detta så vräkte regn och hagel ner.

Tur att man har rätt "nöjen" på fritiden i dessa coronatider.

Sköt om er !

// Ing-Marie

Den ensamma ballerinan

Dom är ju oftast tillsammans, men här stod hon helt ensam mitt i skogen. Jag stannade hos henne ett lång stund, förevigade henne på flera sätt. Olika vinklar, ljuset ändrades och på många bilder hoppade jag över det där med skärpa. Och i med oskärpan så ser det ut som att hon har sällskap med både två och tre kompisar.

När jag satt och jobbade med dessa bilder så kom åter tankarna på viruset, kan det vara så att den här ballerinan respekterade detta med avstånd ? 

// Ing-Marie